Tragedi.

Ingenting är som det ska just nu.

Mina mobilpengar är slut, igen.

Mina tårar är slut, igen.

Försöker prata med en person.

Eller ja, försökte.

Men allt blir bara värre om man talar ut.

Så skriver ganska oviktiga saker till Frida istället. Hon är bra bäst.

Min mamma kommer in titt som tätt, för att se hur jag mår. Hon råkade se mig när jag grät som mest, och hon förstod vad det var. Men jag nekade. Jag nekar alltid att den personen gör mig illa, även för mig själv. (För även om h*n gör mig illa, så kan h*n få ihop mitt hjärta med glittertejp på några sekunder, men sånt förstår ingen annan än jag)

Behöver cigg så jag kan lugna mig. Behöver Frida, för hon ordnade upp allting igår när jag egentligen mådde kaos. Behöver min Whirlwindpojke som alltid. Behöver BUP och långa samtal med Maria. Behöver sitta och äta Cheez ballz i tåget med Jibe och Stjernsyster. Behöver min iPod som är urladdad. Behöver fina kärlekssms, som jag fick i höstas. Fast bara från EN person, bara från mitt livs kärlek. Och om han läser det här och vill får han väldigt gärna skicka ett kärlekssms.

Bara så jag vet att han fortfarande vill.

(Måste ha min gamla mobil ikväll, ligga och läsa de smsen om och om igen)